Det här inlägget tog väldigt lång tid att framställa, samt att jag påbörjade min vårstädning av överflödigt fett förra onsdagen. Väldigt, väldigt trött...

 

Glutamin, eller l-glutamin, är ett känsligt ämne för många. Har man spenderat mer tid på forum och speciellt sidor som Bodybuilding.com än på gymmet så kanske man i och med det här inlägget, och från och med nu, kan börja spara ett x antal hundralappar varje månad. Jag ska nämligen, trots att du har läst raka motsatsen av ett gäng hormonstinna tonåringar på forum, förklara varför glutamin är meningslöst för dem som tränar hårt och äter normalt.

 

Bodybuildare från 60- och 70-talet svär än i dag vid glutamin. Sök på ordet och du finner några tusen välskrivna artiklar kring ämnet, varav nästan alla förklarar varför aminosyran (aminosyror = proteinets byggstenar) är oslagbar och livsnödvändig. Alla nya produkter på marknaden får den här typen av skjuts, så länge en jävligt populär och biff person sponsrar all bakomliggande "fakta". Nu har visserligen glutamin funnits tillgänglig för allmänheten under väldigt många år, och trots att vetenskapen finns där ute, så vill merparten hellre tro på skrönor om att det reglerar nedbrytning av protein samt proteinsyntes (bildning av protein). Glutamin påverkar, enligt somliga, också BCAA-metabolismen (branched chained amino acids, grenade aminosyror), den normala immunfunktionen, formation av glukos, vattentransport etc. En potent muskelbyggare, sägs det.

 

Glutamin är en av de 20 naturligt återkommande aminosyrorna i protein och är dessutom delvis livsnödvändig (människokroppen kan ej tillverka dem själv, utan måste komma från födan), men bara under sjukdomsperioder eller muskelatrofi vid främst medicinskt trauma. Glutamin har fördelar som kostillskott på dem som endera har dåliga kostvanor, är veganer eller vegetarianer, inte får i sig tillräckligt med mejeriprodukter, de som lider av t.ex. hyperkortisolism (överproduktion av kortisol) samt personer som utövar någon form av utsträckande uthållighetsaktivitet (maraton).

 

Dålig diet säger du... vart finns glutamin då? Glutamin hittas, i stora mängder, i de flesta kött- och djurprodukter samt alla mejeriprodukter och tillhörande biprodukter (tänk: vassle- och kaseinprotein). Medelintaget av glutamin, enligt studien gjord på 70,356 kvinnor, var omkring 6.85+/-2.19 gram per dag.[1] Det bör poängteras att studiens procentuella resultat är baserat på det totala proteininnehållet och inte kaloriinnehåll eller vikt. Om det hade baserats på vikt så skulle protein från biffen gett oss 1.23 gram glutamin per 100 gram biff samtidigt som skummjölk ger 0.28 gram glutamin per 100 gram produkt. Formulan som användes vid studien beskrivs här.[2]

 

Glutamin har visat sig trubba den tvära höjningen i blodglukos i samband med kolhydratsintag samt försvagar stigningen och C_max (värdet av den högsta koncentrationen).[3] Formationen av glukos blir således minimalt påverkad. Hur detta kan vara positivt efter träningen när man med fördel vill se mycket höga insulinnivåer och hög insulinkänslighet i musklerna, är för mig väldigt motsägande.

 

 

Glutamin är en aminosyra som in vitro (latin för i glas) intimt länkas samman med muskelhomeostas (homeostas = ett stabilt och konstant tillstånd gentemot omgivningen i ett biologiskt system) och muskelproteinsyntes (ex. på muskelprotein: myosin, aktin och en mängd bindvävsproteiner) och som i överskott bidrar till anabolism och förhindrar nedbrytning under tiden då ett underskott orsakar katabolism.[4][5][6] Den här korrelationen har uppmärksammats in vivo (latin för tillsammans med de levande) när glutamin fylls på.[5][7]

 

Studier med glutamin genomförda på i övrigt friska och hälsosamma personer som undersöker endera muskelproteinsyntes eller ökning i fettfri kroppsmassa har noterat att effekten blir stillastående vid och efter omkring 900mg/kg fettfri kroppsmassa (där placebo är 900mg/kg maltodextrin) i personer som styrketränar.[8]

 

Det extra tillskottet av glutamin tillsammans med kreatin eller extra glutamin (300mg/kg kroppsvikt) i en protein- och kolhydratsshake eller aminosyror och kolhydrater har alla misslyckats med att prestera bättre än kosttillskott helt fritt från glutamin. Glutamin kan med andra ord inte alls kallas synergist (grek. för synergeo - medhjälpare i arbetet) då det inte stämmer.[9][10]

 

300mg/kg intag av glutamin i annars friska tyngdlyftare har ej heller kunnat påvisa högre kraft- och styrkeprestationer än placebo, och högre doser på omkring 900mg/kilo fettfri kroppsmassa har på liknande vis misslyckats i aktiva individer.[11][12] När det kommer till lågintensiv kardiovaskulär träning (speciellt långdistans) så minskar glutamin mängden ammoniak vilket kan leda till ökad prestanda.[13] Förminskningen av ammoniak är i sig åtråvärt. En oral laddning på 2 gram glutamin har visat sig öka bikarbonatkoncentrationen i plasma.[14] Vi kan även se i den här rapporten att detta ej har någon effekt på högintensiv träning[15], och huruvida glutamin underlättar i uthållighetsgrenar är osäkert.