Metabolism (från grekiskans metabole, "förändring"), eller ämnesomsättning, är ett samlingsnamn på en rad processer där bl.a. näringsämnen och läkemedel (mikronutrienter/spårämnen/mineralämnen) fångas upp, omvandlas och bryts ner för att sedan omsättas till energi. De kan även avlägsnas ur kroppen på det naturliga sättet (olösbara fibrer, vatten/svett som sköljer bort vitaminer/mineraler och så vidare). Flertalet kemiska reaktioner ingår i processen och de utgör grundvalen för livet.

 

Kroppen vet inte att du äter en korvbit, den vet bara att en ström med näring är på ingång. Efter att maten är uppäten bryter enzymer (molekyler i matspjälkningssystemet) ner proteiner till aminosyror, fetter till fettsyror och kolhydrater till enkla sockerarter (t.ex. glukos). Alla tre kan användas som energialternativ om kroppen så önskar. Dessa ämnen absorberas in i blodet som sedan transporterar dem till celler. Andra enzymer agerar genom att snabba upp eller reglera kemiska reaktioner involverad i att "metabolisera" sagda kemiska föreningar. Energin från processerna kan endera användas av kroppen eller lagras i kroppsvävnader, speciellt i levern, i musklerna och i kroppsfettet. Det är helt enkelt en balansgång mellan två typer av aktiviteter som fortgår samtidigt - uppbyggnaden av kroppsvävnad samt energilagring och nedbrytningen av kroppsvävnad samt energilagring för att generera mer "bränsle" till följande kroppsfunktioner:

Anabolism (grek. anabole), även kallade konstruktiva processer, omfattar allting som har med uppbyggnad och lagring att göra. Anabolism stödjer tillväxten av nya celler, hanterar underhållet av kroppsvävnader och lagringen av energi för framtida behov. Under anabolism förändras, enkelt sagt, små molekyler mot större, mer komplexa molekyler av kolhydrater, protein och fett.

Katabolism (grek. katabállein), eller destruktiv metabolism (för att det låter ballt), är processen som producerar nödvändig energi för all aktivitet i cellerna. Cellerna bryter ner stora molekyler (mestadels kolhydrater och fetter) för att frige energi. Den här frigjorda energin förser anabolismen med bränsle, värmer upp kroppen och möjliggör muskelkontraktion samt för kroppen att röra på sig. Samtidigt som komplexa kemikaliska ämnen bryts ner till simpla substanser, så avlägsnas avfallsprodukter från den kataboliska processen genom bland annat skinnet, njurarna, lungorna och tarmarna.

 

Flertalet hormoner är involverad och bestämmer över riktningen av metabolismen. Tyroxin, ett hormon producerat och frisläppt från sköldkörteln, är en nyckelspelare i bedömningen av huruvida snabbt eller långsamt de kemiska reaktionerna av metabolismen skall fortgå i människokroppen. En annan körtel, bukspottskörteln, utsöndrar hormoner som hjälper till att avgöra om kroppens huvudsakliga metaboliska aktivitet skall vara anabolisk eller katabolisk för stunden. Efter en måltid, exempelvis, inträffar vanligtvis en större anabolisk aktivitet eftersom att ätandet ökar glukosnivån (kroppens viktigaste bränsle) i blodet. Bukspottskörteln anar denna nivåökning av glukos och utsöndrar således hormonet insulin som i sin tur signalerar till celler att öka sina anaboliska aktiviteter. Metabolism är en väldigt komplicerad kemisk process. Många väljer därför, för enkelhetens skull, att associera metabolism med kroppsvikt - någonting som influerar huruvida lätt våra kroppar lägger på sig eller gör av med vikt. Och det är där kalorier kommer in i bilden.

 

En kalori är en enhet som mäter hur mycket energi specifik mat tilldelar kroppen. En chokladkaka innehåller mer kalorier än ett äpple, och ger således kroppen mer energi (vilket i för stora mängder inte är positivt). En bil lagrar bensin i tanken tills bensinen behövs för att driva motorn, och kroppen lagrar kalorier på samma typ av sätt, men då framför allt i form av fett. Tankar du i för mycket bensin så rinner det över, och äter du för många kalorier så "rinner det över" som ett överskott av fett på kroppen.

 

Antalet kalorier en person förbränner (oxiderar) under en dag beror på hur mycket personen i fråga tränar, huruvida mycket fett eller muskler personen bär runt på samt personens basalomsättning (basalmetabolism). Basalomsättningen, BMR, är ett mått för hur snabbt kroppen "bränner" energi, i form av kalorier, under vila. BMR är ofta med och avgör en persons anlag för viktökning. En person med låg basalomsättning (bränner mindre kalorier under vila/sömn) tenderar att lägga på sig mer kroppsfett under en längre tid, jämfört med en jämnvuxen person med medelhög eller hög basalomsättning, om båda äter samma typ av mat och tränar snarlikt.

 

BMR är genetisk till en viss del, men även hälsoproblem, ålder och kön kan göra intryck på basalomsättningen. Vi kan dock förändra vår BMR på en del sätt. Träning, mängden muskler man bär runt på samt mängden fett man bär runt på. Muskler kräver mer energi att underhålla och stimulera, så ju mer muskler, ju bättre förutsättningar för din metabolism. Fett kräver nästan ingen energi (eftersom det är den bästa energikällan till att börja med), så ju mindre fett på kroppen, desto bättre för din metabolism.

 

Så, nu har du fått en enkel lektion om metabolism, de olika kemiska processerna samt vad som händer om du äter mat och inte tränar. Vill du se på ett ungefär (OBS! Bara en fingervisning, ingenting att hugga i sten) hur din basalomsättning ser ut, så kan du enkelt räkna ut det med följande Harris Benedict-formel:

 

För män: (13.75 x w) + (5 x h) - (6.76 x a) + 66

För kvinnor: (9.56 x w) + (1.85 x h) - (4.68 x a) + 655

Eller bara använda en kalkylator, som alla andra: http://www.caloriesperhour.com/index_burn.php

Metabolism är ett ofantligt stort ämne där hundratals frågor cirkulerar. Jag ska, framöver, besvara de allra största frågorna här på bloggen. Dags att träna!